måndag 14 oktober 2019

En resa genom tågtiderna till snabbtåget i framtiden

Alla som någon gång i sitt liv har rest med tåg till ett möte eller kanske ett bröllop eller till en begravning vet hur viktigt det är att tåget kommer fram i tid och att tågstationen som utgör målpunkt för resan ligger någorlunda nära vår slutdestination. Med det givet att det skall vara värt att välja att resa med andra istället för att som individ eller par slentrianmässigt ta bilen. Hur fler resor kan göra vår dag imorgon problemfri i större utsträckning än idag vill jag berätta för dig om du vill följa med mig på spåret i den här berättelsen om hur vi kan få ett mer effektivt resande i vår vardag. På det första landstingsmötet i Vänersborg måndagen den 21 september 1863 diskuterades det om man skulle bygga järnväg mellan Herrljunga- Vänersborg och Uddevalla- När en anfader och tillika släkting till mig, häradsdomare Anders Töresson valts att representera Flundre Härad och Lilla Edet i landstinget, reste han till det här första mötet på länsresidenset och landstinget i Vänersborg för att diskutera frågor som om länet skulle delas i två delar, järnvägar och barnsängsdöd. Han startade sin resta kl. 6 på morgonen från Nyckleby. Tiden som det tog för de tre och en halv milen till landstingsmötet i Vänersborg från Upphärad till häst var runt fem och en halv timme. Vatten, vila och bete på vägen var nödvändigt för hästens vilja att dra med sig sällskapet på färden. Vilket fick intas i gästgivargårdar i Flundre och Gärdhem. En resa som idag går under en halvtimme, närmare 20 minuter med tåg. Om vi tog en tidsmaskin till mötet idag skulle vi få bevittna de livligt besökta debatterna som fördes, där det beviljades anslag för djurläkare, där kommunerna uppmanades att anställa fler barnmorskor. För att minska barnadödligheten. De senaste dagarnas debatt om sjukvårdens brist på leverans av sjukvårdsmaterial visar på vikten tillförlitliga godstransporter. Det ligger i vårt intresse som aktiva individer även i vår tid att om vi vill påverka vår framtid, att försöka vara med och forma politiken. Med höghastighetståg skulle resan mellan Göteborg och Stockholm gå på två timmar. Det skulle göra det enklare för fler att leva utanför huvudstadsområdet, på landsbygden eller runt en mellanstor stad. En enskild individ kan inte planera utopiska städer som realiseras i framtiden. Men tillsammans kan vi göra skillnad. Det kan vi göra genom att skapa effektiva sträckor i dagens tågsystem, så att de blir morgondagens klimatsmarta resande. Tåget är det mest energieffektiva resesättet om många skall resa samtidigt. Som det ser ut idag runt de större städerna i Sverige kan inte tågtrafiken utvecklas på de befintliga banorna, - det är helt enkelt för trångt i trafiken. Därför behöver vi investera i nya stambanor för tågtrafik, - för en fungerande vardag för fler! Med höghastighetstågens prestanda som kan leverera en restid på upp mot 320 km/h kommer så mycket som 80-90 % av svenskarna att välja tåget framöver bilen. Sveriges befolkning växer, vi beräknas till 2040 att bli 12 miljoner invånare, det säger sig själv att de investeringar som behövs på 320 miljoner kommer att göra nytta. Klimatnyttan med att fler väljer det hållbara resandet, kommer att tjäna in den miljöpåverkan som byggnationen av banorna har påverkat miljön. En järnväg beräknas att ha en livstid på ca 100 år och därför bör man göra en livscykelanalys på den tiden. På längre sträckor kommer tågen att bli ett bekvämare alternativ än både bil och flyg. När mer av persontrafiken flyttas över till nya spår kommer också det att bli mer utrymme över för transporter av gods på befintlig järnväg. Regioner som kommer att utvecklas tack vare de nya tågen med nya och snabba avgångar från resecentra är blad andra Borås, Lund, Jönköping, Linköping och Norrköping. Det kommer att gå att köra tre gånger så mycket gods som idag på järnväg än vad det görs för närvarande. Du ser kanske framför dig hur det kan bli en positiv effekt för hela landets närings, - och samhällsliv med alla funktioner som behöver leveranser. Vad landstingspolitikerna gjorde för framtiden, bör vi styrande försöka få gjort för de som kommer efter oss. Staten bör investera i järnväg för snabbare tåg, - ge alla och envar en kollektiv resa på riktigt för dig och mig! Om snabbtåg kan du läsa på: mp.se/politik – tag trafikverket.se/resa/trafik/jarnvag/nya-stambanor-for-hoghastighetstag sverigeförhandlingen.se sj.se/sverige320 Om det första landstingsmötet kan du läsa i tidningen: Artikel av Rydbgerg, Gunnel, Landstingsantikvarie, Landstinget, septemberupplaga sid 16, år 1988 Notera gärna att Emma Berginger är Miljöpartiets talesperson i Riksdagen. Hon driver frågor som hur järnvägen skall rustas upp och utvecklas i landet som helhet. Har du funderingar kring järnväg kan du kontakta henne på emma@mp.se

torsdag 4 juli 2019

Kusin Kirsi Bhasin, har gett ut sin första bok

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat idag. Om att finna de rätta teknikerna för att kunna stressa lagom, och att ladda batterierna handlar boken om, du kan köpa den gär: https://www.rechargethebook.com/?fbclid=IwAR2WeXludt3zm3Q3sE4UNffLAcKxGRxmc0CM0q8CJJNwb1TNQZGFNLuesyw

tisdag 22 januari 2019

Tisdagsälvan

Ny vårvinter, och tisdagskväll i januari 2019. Känner mig som en tisdagsälva i själen, vi har en ny kulturminister i landet. Amanda Lind, som förtjänar all respekt för sitt engagemang för och erfarenhet från kulturfrågorna i Härnösands kommun. Varför kan inte belackare bortse från det som faktiskt skapar en peronslighet som en frisyr, då har partiföreträdare och mediebevakning fått gå överstyr. Kulturpolitik är och förtjänar att vara viktigare än så.

torsdag 18 maj 2017

Felaktigheter i GP om mig publicerade 20170330

Det visade sig vara ett misstag att söka chefstjänsten på Röhsska. Inte i juridisk mening, men min roll som ersättare i kulturnämnden hade större betydelse än jag först insåg. Ett misstag som jag vill förklara hur det gick till, eftersom det spridits felaktiga anklagelser om fallet i GP. Det publicerades en felaktig anklagelse, i en GP artikel, den 30 mars 2017. Efter att läst den och blivit upprörd och ledsen drog jag direkt tillbaka min ansökan som chef på Röhsska. Som jag tidigare gjort i egenskap av arbetssökande. Efter det ställde jag mig frågan om vad jag egentligen hade gjort för fel. I GP anklagades jag på fel grund för att ha formulerat inriktningen för en nyrekrytering av chef för Röhsska. Jag har inte formulerat inriktningen för chefstjänsten. Det som gjorde att det uppfattades så var att jag långt tidigare på ett möte uttalat mig om att kriterierna för den nya chefen skulle vara tydliga, i syfte för att undvika upprepning av tidigare misstag, vid rekrytering av museichefer. Jag har i efterhand insett att tjänstemän eller fackliga företrädare indirekt ha påverkats av det jag sade,även om det som i mitt fall passerat lång tid mellan att mina ord som politiker sades som står i ett citat och det att tjänsten annonserats ut (ett år gick däremellan) Här följer en beskrivning om vad som hänt och hur jag har agerat i samband med händelsen: 1) Yttrade mig muntligt, - vid HR information, extramöte i kulturnämnden 22 nov 2016 2) Brevväxlat, direkt efteråt med en facklig företrädare för Vision om arbetsmiljöfrågor kopplat till ledarskap och vad jag sagt på det extra nämndmötet. 3) Sökt tjänsten som chef för Röhsska 2017, den 16 februari 2017 Informerat den rödgröna gruppledaren, i anslutning till att ansökan gjordes 4) Drog direkt tillbaka ovanstående ansökan efter GP:s felaktiga rubriker vid publicering, den 30:e mars 2017 5)Under ett extrainkallat möte med kulturnämnden den 22 november 2016, i samband med kulturförvaltningens lägesrapport angående situationen på Röhsska kopplat till arbetsmiljörelaterade frågor, Där yttrade jag mig om vad jag ansåg vara viktigt för en framtida chefstillsättning. Där ställde jag frågan hur vi säkrar upp rekryteringsprocessen så att vi inte cementerar en kultur som har funnits på Röhsska museet i framtiden, därefter uttryckte jag vilka personliga egenskaper som jag anser vara bra vid rekrytering som kunde vara bra för en framtida ledare (inte kontroversiella i sig utan i enlighet med akademisk ledarskapslitteratur), Dessa citerades korrekt i artikeln, men jag sa också att ledaren bör vara lyhörd för personalen och personalens behov. Det togs inte med. I en brevväxling med Love Jönsson, facklig företrädare för vision, angav jag detsamma. Det gick lång tid, ett helt år, emellan det att jag yttrat mig på mötet och att annonsen kom ut. Så vid själva ansökningstillfället tänkte jag inte på att vad jag har yttrat mig om ett halvår tidigare. Det kan jag vara självkritisk till idag. Allt en politiker säger kan uppfattas av tjänstemännen och därför anses jag kunna ha påverkat inriktningen på utformningen av tjänsten. Däremot har jag inte beretts tillfälle som det felaktigt anges i rubriken av artikeln att själv skriva riktlinjerna för tjänsten, det anser jag är att dra för stora växlar på själva händelsen. Nämnden har aldrig beretts ett sådant tillfälle att skriva riktlinjer för den aktuella tjänsten, och inte heller någon annan tjänst heller under verksamhetsåret. Den enda tjänsten som presidiet (och då inte jag) kan ha inflytande över är förvaltningschefen. För övriga chefstjänster är förvaltningen helt suverän som beslutsfattare för. Det vi i rollen som politiker har fått ta del av är information av HR, - det är i samband med en sådan som jag har uttryckt mig. Det är felaktigt angivit i artikeln att jag talat med min chef; det som jag berättade i intervjun med journalisten var att jag har talat med min gruppledare Mariya Voyvodova (S), för den rödgröna gruppen i kulturnämnden vid tiden för ansökan. Efter att ha läst artikeln förstod jag hur ansökan kunde uppfattas felaktigt och drog genast tillbaka den. Men jag har inte fattat vare sig pennan för eller suttit ett tangentbord och skrivit riktlinjer för en tjänst. Källa: artikel GP 20170330: http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/politiker-vill-bli-r%C3%B6hsskachef-skrev-sj%C3%A4lv-riktlinjerna-f%C3%B6r-jobbet-1.4213463

torsdag 10 april 2014

Den tredje vägen mot målet att lösa Bostadsbristen i Göteborg.

Under måndagen den 7 april, kom en förfrågan ställd från GP om vad partierna ville göra åt bostadsbristen, med en deadline till morgondagen. Den var ställd till ledamöterna i Byggnadsnämnden i staden, för vilken jag är Miljöpartiet de Grönas ledamot. Så det blev det till att fatta pennan eller numera tangentbordet och formulera visionerna och ideologin i en så kort text som möjligt framför skärmen. Ett utkast skickades iväg till Ulf Kamne, som är ordförande i Fastighetsnämnden, för att kolla så att båda två kände att det som går ut till väljarna är det som vi båda kan skriva under på och att texten flöt bra. Och det var mödan värt då vårt förslag till text publicerades i onsdagsupplagan av GP den 9 april, efter namnen Tina Wallenius och Ulf Kamne (MP) kan man läsa följande: Citat " Staden skall göra markanvisningar och detaljplaner för betydligt fler bostäder än idag. Vi vill effektivisera planprocessen för att öka takten i byggandet, men framförallt se till att fler billiga hyresrätter och bostadsrätter byggs". Det kändes gott att de raderna hade kommit med i tidningen, när vi båda byggpolitiker möttes över en kopp kaffe på ett frukostseminarium om "Sol, vind och vatten" - uppe på Chalmers den morgonen.

fredag 15 november 2013

Tina är tillbaka!

Det har gått ett tag sedan som jag lade något inlägg här på bloggen. Mycket har hänt, resor, möten, mässor. Och så studerar jag Miljöpsykologi. Har överlämnat att vara sammankallande för Mp:s stadsbyggnadsnätverket tillsammans med Ulf Kamne till Derya Tumayer och David Hammarsten. Lite vemodigt, men det kan också vara något som frigör tid för mer skrivande och annat. Vi har ett varmt och välkomnande nätverk med intressanta teman. Sist om Gamlestan såväl om arkeologi, bevarandefrågor och Gamlestans framtid. Något att ta med sig inför Göteborgs 400 årsfirande i form av inspiration och idéer blev det också. Återkommer troligen snart till frågan.

fredag 21 december 2012

Paradigmskifte idag?

Nu är det den 21 december 2012. Enligt många skulle det vara slutet av Mayafolkets nuvarande kalender idag. Apokalypsen skulle inträda och jorden gå under, sades det. Men enligt andra handlar det endast om en västerländsk feltolkning av en av de få skrifter som har bevarats till modern tid av den högstående civilsationets texter, nämnligen Mayas och i från den, framförallt en illustration, där det strömmar vatten ur munnen på en kajman. Det är i betraktandet av den bilden och försök till en analys av dess symbolik som en person, olyckligen tolkat det som ett tecken på att apokalypsen skulle inträda vid tidens slut för den här epoken. Men som konsthistoriker vågar jag nog påstå idag att din morgondag troligen med det inte räknad. Missuppfattningen är en feltokning av Mayafolkets kulturhistoria. Forskare som har följt och baserat sina forskningsresultat och byggt på sina teser på en feltolkning som gjorts av en bild i början av vårt sekel i Tyskland, har varit för okritiska till sin källa. De borde ställt sig frågan. Kan inte det här ha varit en feltolkning, en felaktig analys av bilden? Apokalypsen är ett fenomen från Grekiska antikens tolkningar av världshitorien och dess framtid. Kanske har den inte så mycket att föra över till Mayafolkets kultur och dess visioner? och illustrioner? Hur bör man då se på bilden som betraktare enligt Mayafolkets nuvarande andliga ledare bland dess ätlingar och kulturbärare idag? Jo, enligt de, så bör man istället se det som början på en ny epok, en betydande förändring. Då får vår rådande världsbild helt förändras. Ett s.k. Paradigmskifte. För min del hoppas jag att vi går ytterligare ett steg framåt, mot en ny era i mänsklighetens kulturhistoria, precis som man gjorde när man gick från den rådande världsbilden i det mänskliga medvetandet att jorden är platt till att jorden är rund. Att bruka jordens resurser besinngslöst med papperslöseri, att hämningslöst förbruka av fossila bränslen som olja och att leva med en okritisk syn på tillväxts om lösningen på människornas välfärdsproblem. Dit vi kommer till att vi genom bildning och kunskapsöverföring slutar att använda papper för att hantera information i hämningslösa mängder. Där kommer Ipaden och läsplattorna in, att vi kortar arbetstiden och att därmed fler kan cykla och åka kollektivt till jobbet, att vi arbetar med på distans, så att oljan tar inte tar slut direkt utan kan användas till bättre saker, som nödvändiga produkter i hårdplast. Sedan kan vi leva våra liv med mer kvalité Vi hinner baka vårt bröd, laga vår mat långsamt. Umgås med familj och vänner, godare mat och mindre stress. Vi reser med tåg och båt istället för flyg, ett mer häslosamt liv. Med livskvalité. Mer motion. Nu i den nya epoken möter vi människorna istället för maskinerna på våra arbetsplatser. Vi hjälper världens fattiga genom kunskapsöverföring, vänskapsutbyten, som leder till lokala jobb, istället för genom bistånd med pengar. Vi har råd med bra mediciner för fler och kan upptäcka cancer och stroke i tid och behandla sjukdomar. Vi kan prioritera forskning som leder till resultat i form av goda levnadsår, fler upplevda glada levnadsår. Och framför allt vi lever liv där tiden inte bara rusar förbi, utan vi hinner med att göra någonting gott med våra liv.